precis så

min hand i din hand när kapporna vänder efter vinden

you're all i need

Jag har blivit så himla dålig här i bloggen. Det är så mycket nu med julebak och julepynt och juleklappar. Samtidigt ska man vara en bra förebild på jobbet och orka lika mycket som alla vältränade män och vara världens bästa flickvän. Kanske går jag in i väggen snart, det är det absolut ingen som vet.

Jag satt här förra lördagen och var så arg på gamla jävla skithögen och sen bad jag han fara åt helvete och att han skulle ta alla sina problem och tigertårar med sig. Det kändes bra. Även om han alltid har övertaget, hur jag än vänder på det. Men nu har en stor sten släppt och jag tar tag i mig själv. Inser vad jag är värd, vad jag har att ge, vem jag är. Jag vet alltid vem jag är när han går bredvid, min virvelvind. Det är som att när allt känns svart och jag går vilse i mina egna fotspår så leder han mig alltid rätt. Han är ljuset.
Förra veckan fick jag en biljett till Håkan Hellström helt utan någon som helst speciell anledning, mer än att jag måste få höra honom nu när jag pratat om honom konstant sen skivsläppet. Han läser mig alldeles för bra. :)

Imorn ska vi ha världens bästa lördag är tanken. Idag har vi bara en fredag. Lämnar varandra för egna intressen (ja för sånt är viktigt med) och ses i månskenet och snön inatt istället. Sounds like a plan.

Har jag sagt att jag är kär förresten?

RSS 2.0