somnar om och vaknar igen, som jag alltid gör.
hos mig är du
verkligen
overkligt fin
verkligen
overkligt fin
just här står världen still
I min mun känner jag smaken
Så kom tillbaks in
Mot min hud du bränner med handen
Så märk mig till din
och jorden den snurrade ännu ett varv
och vinter får minnen att blekna ibland
men just här står tiden still
jag lyssnar på Kristian Anttila. Han sjunger om körbär och jag visst tror jag som vanligt att alla låtar handlar om oss. Det tror jag hela tiden. Som om vi var menade redan för hundra år sen
nu räknar jag varje dag tillsammans, (311)
vi går hand i hand och ser körsbärsträden blomma
min hand känns så liten försvinner i hans stora.
Vi är som körsbär körsbär
Fallna och pallade men vi är två
som körsbär körsbär
I mitt rum blandar vi löften
med kuddar, och drömmer
i ditt liv en sommarkatt men ändå
Jag var hög på bomull och lov
och jorden den snurrade ännu ett varv
och vinter får minnen att blekna ibland
men just här står tiden still
to start anew
Den här bloggen handlar bara om oss.
Ett känt vårtsvin sa en gång på biografen -94 "lämna det bakomflutna före dig" eller som det också var menat, "lämna det förflutna bakom dig". Ibland är det viktigt att kunna gå vidare från saker som hände oss förr.
Nu sitter jag och virvelvinden i soffan. Vi har shoppat kläder hela dagen och umgåtts. Jättetrevligt. Han skrattade högt när jag tappade ut en hamburgare över hela min klänning och sen sjöng vi tillsammans i bilen hem. Tills jag somnade.
Och nu när jag är vaken så är jag lite nere. Jag vet inte varför. Tror jag blir upprörd över att det är en festival mitt över gatan och jag sitter inomhus. Jag har inte ens behovet av att gå ut, men "man måste ju". Så jag sitter och blir förbannad över klockan som stjäl min tid.
Virvelvinden sitter och våndas bredvid. Jag har inte ens mage att säga varför jag är sur. Jag tror det är nåt fel på mig. Jag skäms över mitt sätt att vara.
ikväll ska vi laga lasagne och dricka vin. Är jag inte bättre då skjuter jag mig. Jag vill vara glad. Jag är ju glad.
Det var ju en tråkig start på nya bloggen men så blev det. Jag får lägga mig sked sen och prata strunt. Det brukar hjälpa.
Ett känt vårtsvin sa en gång på biografen -94 "lämna det bakomflutna före dig" eller som det också var menat, "lämna det förflutna bakom dig". Ibland är det viktigt att kunna gå vidare från saker som hände oss förr.
Nu sitter jag och virvelvinden i soffan. Vi har shoppat kläder hela dagen och umgåtts. Jättetrevligt. Han skrattade högt när jag tappade ut en hamburgare över hela min klänning och sen sjöng vi tillsammans i bilen hem. Tills jag somnade.
Och nu när jag är vaken så är jag lite nere. Jag vet inte varför. Tror jag blir upprörd över att det är en festival mitt över gatan och jag sitter inomhus. Jag har inte ens behovet av att gå ut, men "man måste ju". Så jag sitter och blir förbannad över klockan som stjäl min tid.
Virvelvinden sitter och våndas bredvid. Jag har inte ens mage att säga varför jag är sur. Jag tror det är nåt fel på mig. Jag skäms över mitt sätt att vara.
ikväll ska vi laga lasagne och dricka vin. Är jag inte bättre då skjuter jag mig. Jag vill vara glad. Jag är ju glad.
Det var ju en tråkig start på nya bloggen men så blev det. Jag får lägga mig sked sen och prata strunt. Det brukar hjälpa.
