virvelvindenochjag

som inga sorger fanns
naturens lagar i balans
som om vi alltid var tillsammans

men som om värden sa ifrån
som glada dar drar korta strån
jag blir väl kvar här i stan vid stångån


Jag var så rädd för att fastna i mitt gamla liv.
att jag skulle bli kvar och se höstlöven bilda en hinna över stångån
på nätterna kunde jag höra hur tågen rusade genom mitt huvud
men bara om det blåste åt mitt håll
jag var livrädd att bli kvar
låg vaken om nätterna och vred mig

Och som om inga sorger fanns
naturens lagar i balans
här är jag nu
i en annan stad, jag flydde precis som jag ville
men det är bara jag som är glad över det
och det gör mig ledsen.