virvelvindenochjag

Jag sitter hemma för sjätte dagen irad med sjukdomen som aldrig går över. Virvelvinden vågade iallafall pussa mig igår så vi pussades mest hela kvällen. Du är helt jävla galen, sa han när jag pussade ikapp allt jag missat. Hela ansiktet skulle gås igenom.

Vid tre imorse vaknade jag av att en bil tutade och jag var alldeles svettig. Virvelvinden grymtae något ohörbart i sömnen och sen la han sin tunga arm över hela min kropp så jag kände mig liten och somnade om. Jag älskar när han gör så. När jag sen åkte till jobbet imorse (ja, jag gjorde faktsikt ett ärligt försök eftersom jag inte har några sjuksymptom) så sa han, vadå nu? Du har ju inte vaknat än. Undrar ja vem av oss som är helt jävla galen.
Snart kommer han hem på lunch. Puss.