virvelvindenochjag

Jag tror jag läste nånstans att bilder väcker lustar, att kärlek är som på film. Ibland får ett färgfotografi en att känna sig svartvit inuti. Ibland är det precis tvärtom. Alla dagar ser annorlunda ut.

Den här veckan har jag och virvelvinden setts sammanlagt 2 timmar på sin höjd. Fast vi delar lägenhet. Jag har varit iväg, och han har varit iväg. Golf tar upp mycket tid på sommaren. Det är ganska skönt att vara ensam dock, men jag saknar hans hud när klockan börjar bli 9 och min kropp gör sig beredd för sömnen. Hans kropp är inte beredd fören senare och hur jag än försöker lyckas jag somna bort våra dyrbara kvällar.

Men snart är det midsommar och då ska vi åka båt. Det har jag aldrig gjort. Måste man ha flytväst? Är han min flytväst?

I helgen var vi på kalas förresten. Jag nakenbadade på festen runt midnatt men alla andra ångrade sig. Där låg jag och plaskade med mina bleka tuttar. Sen hittade jag inte mina trosor. Iiihh du är så snuskig, fnissade stormen när vi satt i taxin hem. Sen skrattade vi ihjäl oss. Alltså, skrattade ihop tills vi däckade. Mina svarta underkläder återfanns igår när fadern i huset tog med sina kunder ut på sjön.

Åh. Gud vad jag saknar honom nu. Virvelvinden alltså. Jag har handlat jordgubbar. Nu för tiden äter vi tillsammans vid 9 varje kväll innan jag somnar.

Såhär fina är vi förresten.



egentligen vill jag inte ha bilder på oss i min hemliga blogg. Det gör den inte så hemlig. Men han har så snygg nacke. Åh. Och djungelbröst har han. Min fina virvelvind.