stenbrott

Det är svårt att vara världens bästa flickvän. Tänkte ge allt jag haft nu hela veckan för att han ska sakna mig ordentligt när han åker till tyskalandet men jag är så trött och kraftlös och ledsen. Hela oktober vill svälja mig, jag känner det redan, och han är inte här när det börjar.
Fast helgen har varit fin. Igår handlade vi soffa och planerade vårat nya liv som tar fart första november. Budgetar och ritningar och planering in i minsta detalj. Sen gick vi på bio och hånglade i mörkret för att slutligen dra i oss en fet planka ute på staden. Det var fint. Vi var inte alls speciellt finklädda och drack mjölk till maten. Såg ut som två bönder i storstan bland alla cocktailklänningar.
Sen åkte vi hem. Jag sov hela vägen i bilen. När vi parkerade vaknade jag och han log och sa att jag är finast i hela världen.
Så vi kan väl säga att han är världens bästa pojkvän iallafall när jag inte lyckas vara världens bästa flickvän.

Och nu har han åkt. Jag lipade några tårar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0