jag blir hellre ensam än lycklig med någon annan
Vad lustigt det är ändå. När ens tunga bara låser sig, trots att den kunnat prata med och om honom i 800 dagar. Jävla tunglås. Jävla ångest. Jävla svarta moln.
Och när tungan varit låst i två hela dagar känns det plötsligt svårt att börja igen. Vad är det här? Varför är det så svårt när vi är så enkla och självklara? Eller är det just det?
Hur ska han förstå att jag älskar honom så jag ibland blir rädd för min egen själ,
nu när tungan låst sig?
Varför ska andras sorg påverka mig så mycket
och Varför
snälla varför
kan jag inte få en solig semesterdag för?
Och när tungan varit låst i två hela dagar känns det plötsligt svårt att börja igen. Vad är det här? Varför är det så svårt när vi är så enkla och självklara? Eller är det just det?
Hur ska han förstå att jag älskar honom så jag ibland blir rädd för min egen själ,
nu när tungan låst sig?
Varför ska andras sorg påverka mig så mycket
och Varför
snälla varför
kan jag inte få en solig semesterdag för?
Kommentarer
Trackback
